Stora protester mot omfattande utbyggnadsplaner för gasenergi på Kanarieöarna

Det privata företaget Redexit planerar att bygga lagertankar och nästan tre kilometer gasrör för att förse hushåll och företag i olika delar av Kanarieöarna med propangas.

Planerna stöds av den regionala regeringen på Kanarieöarna, som också är angelägna om att bygga gasfabriker på Teneriffa och Gran Canaria.

En offentlig aktionsgrupp mot gas, Asamblea Ciudadano Contra el Gas, har lanserat en kampanj på Change.org mot byggandet av propandistributions- och lagringsanläggningar.
Kampanjen har i skrivande stund kommit upp i över 3200 namnuderskrifter.

Skall byggas på Gran Canaria och Teneriffa

I framställningen informeras det om att gasnätet kommer att utvecklas i kommunerna Telde, Agüimes, Las Palmas och San Bartolomé de Tirajana på Gran Canaria och Santa Cruz de Tenerife, Puerto de la Cruz, La Laguna, Arona , Granadilla de Abona på Teneriffa,

15 skäl att säga nej till gas är listade: Bland annat nämns att en stor offentlig investering kommer att ske trots att det finns studier som visar att det är ekonomiskt oförsvarbart, hävdar aktionsgruppen, som menar att invånarna får ta förlusten medan fördelarna kommer att gå till några få.

Andra skäl är att gas kommer att sakta ner utvecklingen  förnybar energi, som de påståt är billigare, effektivare och renare. Man menar vidare att det externa energiberoendet kommer att öka och förbli så  i årtionden. Dessutom anser aktionsgruppen att gasenergi innebär onödig risk för befolkningen på grund av extrem brandfara, och att EU: s nya byggnadsriktlinjer visar att från 2020 kommer byggnaderna att ha nästan noll energiförbrukning, eftersom de då kommer att vara främst täckta av förnybara energikällor.

Beviljade EU-lån på 125 miljoner euro

Redexit har nyligen beviljat ett lån på 125 miljoner euro för utvecklingen av gas från Europeiska investeringsbanken.

Det har fått presidenten för örådet på Gran Canaria, Antonio Morales, en stark anhängare av förnybar energi, att skriva ett brev till Jean-Claude Juncker, ordförande för Europeiska kommissionen, Antonio Tajani, Europaparlamentets talman, i ett försök att stoppa planerna.

Bryter med EU: s principer

Morales påpekar i brevet, som publicerades i hans blogg, att planerna strider mot de mest grundläggande principerna om hållbarhet och klimatförändringar i EU.

Han betonade örådets permanenta engagemang i införandet av en banbrytande energi och socialpolitik, med en framtidssyn anpassad efter rekommendationer från det vetenskapliga samfundet, EU och FN.

Morales uttrycker i brevet till Juncker sina djupa bekymmer efter att ha bekantat sig med det lån som investeringsbanken har beviljat för att göra en stor expansion av kolväteinfrastrukturen på Kanarieöarna.

Juncker ombes ta tag i frågan

Han ber Juncker att ingripa för att bedöma och aktivera mekanismer i investmentbanken som kan ompröva lånet och rikta offentligt kapital för verksamheter som ligger i linje med de tre grundläggande principer som investmentbanken själv föreskriver: Stärka Europas tillväxt och sysselsättningspotential stödåtgärder för att begränsa klimatförändringen och främja EU-politik i andra länder.

Lånebeslutet kapitaliserar den expansiva verksamheten av fossila bränslen i Europa, påstår Morales.

Dessutom bryter det mot EIBs riktlinjer  för att minska utsläppen av växthusgaser och påverkar nuvarande och framtida sociala, territoriella, ekonomiska och miljömässiga intressen på Kanarieöarna och därmed EU, skriver Morales i brevet.

Vidare, anser han, spelar europeiska offentliga institutioner en avgörande roll för att genomföra rena och hållbara energimodeller inom alla sektorer i geografiska områden i medlemsstaterna.

Höga utsläppsnivåer på Kanarieöarna

Även om Kanarieöarna har exceptionella klimatförhållanden för utvecklingen av denna typ av modell, så var det  2017 hela 92,3 procent av elproduktionen från som gjordes från förbränning av kolväten, vilket ger, tillsammans med utsläppen från väg-, sjö- och luft en av de högsta nivåerna av utsläpp av växthusgaser i Europa.

Den anser att Morales är ohållbart från alla perspektiv som analyseras i EU: s dynamik.

Även om graden av beroende av kolväten kan minskas med en gradvis etablering av framtida vindkraftverk på Kanarieöarna, så representerar gas en oacceptabelt bromseffekt på utvecklingen av förnybara energikällor.

Dessutom kommer det att öka den tid det tar för Kanarieöarna att uppnå de mål som satts upp av EU: s och FN om utsläppsminskningar, underströk han i brevet.

Kolliderar med principerna

I avtalet mellan Europeiska investeringsbanken och Redexit påpekas det att gasinvesteringarna på Kanarieöarna är en del av den så kallade Juncker-planen för att öka sysselsättningen, tillväxten och konkurrenskraften inom energi-, miljö- och föroreningings-sektorerna.

Morales påpekar att detta kolliderar med de grundläggande principerna för den europeiska planen, och påpekar att flera EU-länder och de större städerna på kontinenten nu förhandlar en gradvis avstängning av gasdistributionsanläggningar och nätverk som en följd av åtaganden för att minska utsläppen av föroreningar.

Det gör det särskilt svårt att förklara och förstå varför politiker på Kanarieöarna uppmuntrar till användning av gas och betecknar det som en nödvändig åtgärd, anser Morales.

Stora tvivel om beräknade utsläppsminskningar

Han påpekar att lånet är baserad på information från Redexit om deras uppskattade 30 procents minskning av CO2-utsläpp, 20 procent av utsläpp av växthusgaser, 85 procent av partikelutsläppen, 50 procent av kväveoxider och utsläpp 90 svavel jämfört med oljekraftverk, som för närvarande används.

Morales betonas att det fortfarande kommer att vara 70 procent av CO2-utsläppen, 80 procent växthusgaserna, 15 procent av partikelutsläppen, 50 procent kväve och 10 procent av svavel i förhållande till energi från andra kolväten.

Dessutom innehåller siffrorna endast utsläpp från gasförbränningen, inte processerna för utvinning, behandling, transport och distribution av gasen, menar han.

Tvivelaktig lönsamhet

Det ekonomiska perspektivet är också tveksamt, hävdar Morales. Han påpekar att den nationella konkurrensmyndigheten (CNMC) har avvisat en rapport daterad den 7 september om livskraften hos en förgasningsanläggning på Tenerife.

Satsningen kan ge upp till 500 miljoner euro i intäkter från försäljning och distribution av gas i kommunerna, men det finns en risk för att de kanariska folket själva måste betala för årtionden av en utdragen skuldprocess om det går med underskott.

Lönsamheten bör också övervägas mot volymen av konsumenter och företag som väljer att frivilligt använda gasen i hemmet och affärsbyggnader, och dessa data kan inte uppskattas, hävdar Morales.

Han anser att det finns ett obestämt men viktigt antal konsumenter som idag förnekar denna energimodell på Kanarieöarna av ekonomiska, säkerhets- och miljöskäl.

Felaktig anläggning vid fel tidpunkt

På Kanarieöarna finns det inget storskaligt naturgas- eller propangasförsörjningsnät från tidigare. Därför är det fel att bygga en sådan infrastruktur i det 21: a århundradet, när det är nödvändigt att minska och eliminera kolväten, betonar Morales i brevet.

Han anser att det är särskilt motsägelsefullt att i ett område som Kanarieöarna, som har stor potential för förnybara energikällor, bygga sådana anläggningar.

Han påpekar att EU: s energipolitik för öar i de yttre regionerna innebär att man använder ren energi för att minska fossila bränslenas beroende.